TUNNTARMEN – UPPTAGNINGSSTATION FÖR LÄTTSMÄLT ENERGI

I tunntarmen utvinns främst de lättsmälta energiämnen som används vid explosivt muskelarbete och som kan lagras i hästens muskulatur och fettvävnad. Hästen har en ganska begränsad kapacitet för att ta upp den här formen av kolhydrater, och man skall inte överdriva deras betydelse i foderstaten.

Den nedre magmunnen, dvs. magsäckens ”utgång”, mynnar i tunntarmen och här mynnar även gallgången. Gallans viktigaste funktion är att göra fett vattenlösligt så att det kan tas upp i blodet och transporteras vidare i kroppen. Hästen saknar gallblåsa och avsöndrar istället galla i en jämn ström. Det är en anledning till att man inte kan ge hästen för mycket fett i ett och samma mål, gallan räcker då inte till för att bearbeta allt fett.

Sekretet från bukspottskörteln har en viktig kemisk funktion. Det innehåller bikarbonat som hjälper till att reglera en del av surheten i magsaften. Vidare tillför det enzymer som behövs för nedbrytningen av proteiner, fett och kolhydrater. Till blodet tillförs det vissa hormoner (insulin, glukagon) som reglerar sockerbalansen. I tunntarmen sker upptagningen av lättomvandlade energiämnen – t. ex. socker och stärkelse. Detta sker genom kemisk påverkan och de ämnen som är verksamma brukar kallas enzymer. Den energi som utvinns på detta sätt är snabbt tillgänglig och om den inte utnyttjas i form av rörelseenergi kommer den att lagras i musklerna, levern och i kroppens fettvävnad. Omvandlingen av stärkelse till enkelt socker är en process som bidrar med koncentrerad energi för arbete. Passagen genom mage och tunntarm är förhållandevis snabb och där finns förhållandevis lite enzymer för nedbrytningen av lättsmälta kolhydrater, därför har hästen mycket begränsad förmåga att ta hand om större mängder foder som innehåller mycket stärkelse, socker och fett.

Om osmält stärkelse kommer ner i grovtarmen kan bl. a. kraftig gasbildning uppstå. Detta innebär alltid en stor hälsorisk och kan i vissa fall leda till livshotande kolikanfall. Som hästägare bör man vara lite vaksam när det gäller havrefria kraftfoder, då havren i dessa ibland ersätts med spannmål som har högre stärkelsehalt än havre t. ex. majs och korn.

 

"Tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad för att så stor yta som möjligt ska komma i kontakt med de näringsämnen som tas upp här"

Tunntarmens längd är imponerande (cirka 20 m) och den fungerar effektivt. Dess slemhinna är veckad vilket ökar ytan för näringsutvinning. Tarmväggen är även försedd med små ”strån” s. k. tarmludd. Deras funktion är att ytterligare öka tarmväggens yta samt avge vissa enzymer som är nödvändiga för att stärkelse ska kunna omvandlas till de enkla sockerarter ur vilka hästen kan utvinna energi. Dessa sockerarter absorberas via tarmväggen och kommer att transporteras vidare i blodet.

Maginnehållet passerar tunntarmen med förvånansvärd hastighet. Cirka 3 timmar efter det att födan svalts har den fullbordat sin ”resa” genom tunntarmen. Det innebär en hastighet på cirka 3 dm per minut. Därav är näringsutvinningen i tunntarmen begränsad och varierar beroende på fodrets sammansättning. Tunntarmen förbereder till stor del maginnehållet för den bearbetning som ska ske i hästens viktigaste ”fodersmältningsstation” – grovtarmen.