Fodrets väg genom hästen

Munhålan
k3

Processen börjar i munhålan. De grästussar som hästen slitit av med framtänderna under bete eller de tuggor av kraft- eller grovfoder den samlat ihop genom svep med mulen krossas nu av kindtänderna och blandas med saliv. Tänderna har en mycket viktig funktion i sammanhanget, och det är viktigt att hästens tandstatus kontrolleras regelbundet.

Under tuggningen blandas fodret med saliv. Hästen producerar stora mängder sådan (ca 10-15 liter per dygn) och till skillnad från andra däggdjur saknar hästen aktiva enzymer i sin saliv. Den är däremot rik på bikarbonat. Denna har en viktig syrareglerande funktion i matsmältningen. Det är därför viktigt att hästen ges tillfälle att äta i lugn och ro och under relativt lång tid – så att fodret hinner bli ordentligt genomblött av saliv. På så sätt får fodret också en konsistens som underlättar dess fortsatta transport genom matsmältningen.

Grovfoder stimulerar salivavsöndringen mer än kraftfoder. Därför är det lämpligt att alltid inleda hästens måltid med en grovfodergiva som den ätit av en stund innan kraftfodret ges. Detta förlänger också ättiden, vilket är väsentligt i sammanhanget. Hästen saknar nämligen s.k. streckreceptorer i sin magsäck. Det är i stället den totala ättiden som skapar mättnadskänslan. Ett lugnt tempo under måltiden minskar dessutom risken för foderstrupsförstoppning.

Foderstrupen
k8

Foderstrupen utgör förbindelselänken mellan munhålan och magen. Hos hästen är den ytligt belägen, och man kan ganska lätt följa en ”bulle” av nedsvalt foder längs foderstrupen utmed struprandens vänstra sida.

Foderstrupen är känslig. Om födan inte blötts igenom ordentligt av saliv, eller om hästen ätit något den inte förmått sönderdela tillräckligt kan så kallad foderstrupsförstoppning uppstå. Då blockeras foderstrupen av foderdelar. Hästar som har bråttom när de äter bör utfodras på golvet/marken för minskad risk för foderstrupsförstoppning.

Magsäcken
k22

Hästens magsäck är liten i förhållande till den totala kroppsvolymen. Födan tillbringar också relativt kort tid i magsäcken. I dess övre del (övre magmunnen) finns en kraftfull förslutning som förhindrar att maginnehåll eller gaser kan flöda ut. Hästar kan varken rapa eller kräkas. Därför kan magsäcken vid gasbildning bli kraftigt uppspänd. Spänningen uppstår oftast då stora mängder stärkelse jäser genom bakteriers inverkan och den gas som bildas inte tillräckligt snabbt kan föras vidare i tarmsystemet. Problemet har oftast sin grund i att hästen ätit en större mängd spannmål under kort tid.

I magsäcken kommer födan i kontakt med sur magsaft. Denna aktiverar i sin tur de enzymer som krävs för näringsutvinningen i hästens tunntarm.

Genom den nedre magmunnen går födan vidare till tunntarmen. Via gallgången tillsätts nu galla, vilken gör fettet i fodret vattenlösligt och möjligt att utnyttja som energikälla. Sekret från bukspottskörteln tillför bikarbonat, vilket binder en del av fodrets surhet. Samma sekret tillför också de enzymer som behövs för att bryta ner proteiner, fett och kolhydrater.

Tunntarmen
k21

I tunntarmen utvinns främst de lättsmälta energiämnen som används vid explosivt muskelarbete och som kan lagras i hästens muskulatur och fettvävnad. Hästen har en ganska begränsad kapacitet för att ta upp den här formen av kolhydrater, och man skall inte överdriva deras betydelse i foderstaten. Tunntarmen har en imponerande längd (ca 20 meter), och maginnehållet passerar den med imponerande hastighet. Ca 1 timme efter det att fodret svalts, har det slutfört sin resa genom tunntarmen. Nästa anhalt är hästens viktigaste utvinningsstation – dvs grovtarmen.

Grovtarmen
k11

I grov- och blindtarmen sker större delen av hästens näringsutvinning, och det är bakterier, svampar och encelliga djur som sköter bearbetningen. Den kemiska prepareringen är slutförd. Nu handlar det om mikrobiologisk bearbetning.

Grovtarmen kan liknas vid en stor ”korv” som tar upp nästan 2/3 av den totala volymen i bukhålan. Här lagras maginnehållet normalt i upp till 3 dygn och bearbetas under den tiden av ett stort antal mikroorganismer. Ett enda gram av grovtarmsinnehållet rymmer ca 1000 miljoner mikroorganismer. Dessa är specialiserade inom olika områden – t ex tillverkning av vattenlösliga vitaminer, aminosyror som ingår i proteiner och fettsyror ur vilka energi kan utvinnas. Man räknar med, att ca 60 % av hästens totala energiutvinning sker i grovtarmen. En stor del av energin utvinns genom nedbrytning av cellulosan i växtfibrer.

Balansen mellan olika sorters mikroorganismer i grovtarmen är mycket viktig, och rubbningar påverkar ofta hästens allmäntillstånd kraftigt. Orsakerna till rubbningar kan t ex vara felaktig utfodring (ofta för lite fibrer eller överskott av stärkelse), överutfodring, mediciners inverkan, stress eller olämpligt dricksvatten.

Eftersom hästen är skapad för att äta gräs, är det viktigt att en stor del av energiutvinningen sker i grovtarmen – dvs. genom nedbrytning av växtfibrer. Då skapas också en balans i tarmfloran och tarmfunktionen stabiliseras.

Avföring
k13

När tillräckliga mängder avföring kommer ut i ändtarmen, träder hästens avföringsreflexer in. Normal avföring är fördelad på ett antal fasta ”bollar”, vilka är lätta att sönderdela. Lös och illaluktande avföring utgör alltid ett varningstecken, och kan vara ett tecken på att mikrofloran i grovtarmen störs.

Blötare avföring är ofta ett tecken på att hästen har en ökad förlust av kroppsvätska. Det är viktigt att vattenförlusten i samband med avföring ersätts, vilket ibland kan vara svårt ifall hästen inte vill dricka. Känner ni på er att er häst dricker dåligt under en period så rekommenderar vi att ni testar KRAFFT Sensitive Mash. Ett kompletteringsfoder som utfodras så blött som man själv vill.

Vidare kan man genom en riklig foderstat öka hästens förmåga att lagra elektrolythaltig kroppsvätska i blind- och grovtarmen. I hästens tarmsystem är kroppsvätskan bunden i olika typer av partiklar, vilka har förmåga att ”hålla kvar” vätska. Det gäller att tillföra hästen fibrer som binder vätska på rätt sätt, dvs så att den snabbt kan användas för att kompensera vattenförlusten via avföring och svettning.

0
Connecting
Please wait...
Skicka ett meddelande

Vi är tyvärr inte online just nu. Lämna ett meddelande.

Namn
* Email
* Beskriv ditt ärende
Logga in nu

Fyll i fälten nedan.

Namn
* Email
* Beskriv ditt ärende
Vi är online!
Feedback

Hjälp oss att bli bättre! Lämna gärna feedback.

Hur skulle du betygsätta vår support?