Fodermedel

Grovfoder
k5

Grovfodret är stommen i hästens foderstat. Dess innehåll av olika näringsämnen avgör hur den övriga foderstaten skall byggas upp. Det är således viktigt att man vet hur grovfodret är sammansatt. Därför bör man alltid låta analysera det – eller köpa sitt grovfoder från en leverantör som kan visa analysresultatet för det foder som levereras. Det är också vettigt att låta göra en ny analys så snart man börjar fodra med grovfoder ur ett nytt parti, eller helst före, även om detta kommer från samma leverantör som tidigare. Värdena i grovfoder från olika vallar kan skilja sig avsevärt och framför allt beroende på varierande skördetidpunkt. Man kan därför inte tänka att ett grovfoder har ”normala värden”.

Det finns egentligen bara grova riktvärden för vad som är ett bra grovfoder för hästar. Behoven hos olika hästar skiftar, och det innebär att samma grovfoder inte passar lika bra för alla typer av hästar. Dräktiga/digivande ston och växande unghästar behöver t ex ett grovfoder som är rikt på både protein och energi, medan färdigvuxna tävlingshästar främst kräver ett energirikt grovfoder. Inför foderinköpet bör du därför göra klart för dig vilka värden du vill ha. KRAFFTs foderrådgivare kan hjälpa dig med den typen av behovsanalys och ger dig sedan riktlinjer för de värden du bör önska.

Tänk på att även bete, lusern och halm även ses som grovfoder.

Vatten
k9

Vatten bör utan undantag betraktas som ett fodermedel och det vatten som ges till hästar skall alltid uppfylla de krav som man ställer för att det skall accepteras som dricksvatten till människor. Vattnet sköter bland annat om en rad viktiga transportfunktioner i kroppen. Det förser cellerna med näring, forslar bort avfallsämnen och transporterar in livgivande syre i olika delar av kroppsvävnaden.

Under våren blir dagarna allt varmare och det är lätt hänt att våra hästar inte dricker den mängd som de behöver. Använder ni er av en vattenkopp är det viktigt att kontrollera flödet i dessa. Ett bra flöde ger minst 8 liter vatten/minut. Fyll vattenkoppen full, sätt en hink under vattenkoppen och tryck sedan fram vatten i 1 minut. Mät hur mycket vatten det kommit i hinken efter tidens slut, detta bör då vara minst 8 liter.

Viktigt att alla hästar har tillgång till rent vatten i hagen också och inte enbart i sin box, oavsett årstid!

Hur mycket bör då en häst dricka?

Detta varierar såklart beroende på hur hårt din häst går samt beroende på hur mycket din häst väger. En enkel tabell som ni kan använda er av för att se hur mycket just er häst bör drick ser ni här:

  • Underhåll – 5 liter per 100 kg häst
  • Lätt till medelhårt arbete – 7 liter per 100 kg häst
  • Hårt arbete – 10-15 liter per 100 kg häst
  • Digivande ston – 8-10 liter per 100kg häst

Alla hästar är naturligtvis olika individer och liksom oss människor kan vissa vara bättre på att dricka än andra. Om er häst dricker lite under vad den bör om dagen men fortfarande beter sig som vanligt så behöver ni inte vara oroliga.

Tillskott av salt utöver slicksten ökar ofta hästens vattenkonsumtion. Ett annat tips ifall du anser att din häst dricker för dåligt är att blanda ut KRAFFT Sensitive MASH i en stor andel vatten. På så sätt kan du ”smaksätta” vattnet och samtidigt garantera ett visst intag. Exempelvis kan ni ge 0,25kg KRAFFT Sensitive Mash och 5 liter vatten, minska eller öka vattnet efter hästens tycke.

Kompletteringsfoder
k2

Hästens grundläggande näringsbehov bör tillgodoses genom grovfodret. Kraftfoder är ett komplement som ”framtvingats” genom hästens användning i människans tjänst. Vi begär prestationer som bete eller grovfoder inte alltid kan täcka, dessutom är den naturliga vegetationsperioden i våra breddgrader kort. Grundidén tanken? med kraftfoder är att tillföra de näringsämnen som måste kompletteras i en koncentrerad form. Det kan t ex vara svårt att tillgodose hela energibehovet hos en hårt arbetande häst bara genom grovfoder.

Spannmål
k8

De olika sorters spannmål som används för utfodring av hästar innehåller till övervägande delen proteiner av tämligen låg kvalitet. Halterna av livsviktiga aminosyror som lysin och metionin ligger lågt – liksom kalciumvärdet och inslag av vitamin D. Svenska undersökningar har visat att spannmål som ges till hästar bör vara varmlufttorkad. Havre som torkats enbart i kalluft har t ex visat sig innehålla höga halter av giftbildande svampar, vilka bland annat kan förorsaka njurskador och luftvägsproblem.

Havre

Havre av god hygienisk kvalitet är ett bra hästfoder. Jämfört med andra spannmålsslag är den relativt rik på fett och fibrer och innehåller en lägre stärkelsehalt. Den har också en bra balans mellan de aminosyror som bildar protein. Ur hygienisk synpunkt finns det dock vissa risker som gör att man bör vara mycket noga vid sitt inköp av havre. Av de sädesslag som används som kraftfoder till hästar har havre de högsta halterna av energi. Problemet är att om man vill tillgodose den vuxna hästens behov av energi genom att höja havregivan, uppstår lätt ett överskott av stärkelse.

Havrekli

Havrekli är en biprodukt från havre som livsmedelsindustrin förädlar till t ex gryn eller flingor. Den är rik på växtfibrer och har därför en gynnsam effekt på hästens matsmältning. Havrekli ingår i vissa färdigfoder och används inom livsmedelsindustrin.

Korn

Kornets halt av högvärdigt protein är lägre än havrens. Bl a är halten av lysin mycket lägre vilket gör proteinkvaliteten mindre lämpligt för växande hästar. Fetthalten är också tämligen låg, inslaget av fibrer är tämligen lägre än havrens. Kornet innehåller en ganska stor mängd lättsmält energi. Traditionellt har korn också använts för att ”dämpa” hästar som har tendens att bli för heta med enbart havre som kraftfoder. Korn bör krossas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig dess näringsinnehåll.

Vete

Proteinvärdet i vete är jämförbart med kornets men av lägre kvalité. Energivärdet är relativt högt medan fiberhalten är låg. Vete innehåller ett proteinämne (gluten) som gör att det blir ”klistrigt” då det under tuggning blandas med saliv.

Vetekli

Vetekli är skalet kring vetekärnan och en biprodukt då vetet mals. Det användes förr som ett proteintillskott, men har nu till stor del ersatts av bättre proteinkällor. Vetekli har goda dietiska egenskaper och kan ges till hästar som har en benägenhet för förstoppningskolik (dock alltid uppblött), eftersom vetekli absorberar vätska och håller vatten kvar i matsmältningskanalen.

Majs

Proteinvärdet i majs är mycket lågt eftersom det till stor del innehåller proteiner som hästen inte kan tillgodogöra sig. Majs är däremot mycket energirikt, men samtidigt fattigt på fett och fibrer. Liksom för korn handlar det om energi av det slag som hästen har svårt att tillgodogöra sig i större mängder. Precis som korn och vete bör majs blandas med havre, eller ett fiberrikt färdigfoder. Dessutom krävs en riklig grovfodergiva.

Linfrö

Linfrö används främst på grund av sina dietetiska egenskaper, då fröskalet tillsammans med vatten bildar ett slem som underlättar transport av tarminnehållet och skyddar tarmens slemhinna. Linfrö är rikt på essentiella fettsyror men har ett lågt innehåll av det protein som hästar kan tillgodogöra sig. Halten av B-vitamin är däremot hög. Linfrö måste alltid upphettas före utfodring.

Linfrökaka

Så kallade linfrökakor är en restprodukt vid utvinning av linolja. De behöver inte upphettas för utfodring, men blötläggning rekommenderas. Linfrökakor har lägre energi och högre proteinhalt än hela linfrön och härsknar lätt på grund av sitt fettinnehåll. Samtidigt har en stor del av den energirika oljan tagits bort och proteinet är av låg kvalitet. Linfrö/linfrökaka är inte att räkna som ett proteinfoder till unghästar pga. för lågt lysininnehåll.

Olja

Vegetabiliska oljor kan vara effektiva och skonsamma energikällor för hästar. De bör vara vegetabiliska och uppfylla normerna för livsmedelskvalitet. Sojaolja har visat sig fungera väl till hästar och är rik på omega 6. Likaså finns det linfröolja som istället är rik på omega 3.

Förvaring av foder
k10

Kraftfoder bör förvaras väl slutet och torrt. Det bör skyddas för direkt solljus och kraftigare temperaturväxlingar. Själva stallet är inte någon lämplig förvaringsmiljö, eftersom temperaturen växlar och luften i allmänhet innehåller en del fukt. Även om förvaringen sker i en täckt fodervagn, bör denna mellan utfodringspassen vara uppställd i ett torrt utrymme med jämn temperatur. Om krossning eller klippning av fodret sker på plats, bör denna process på grund av det damm den alstrar vara isolerad från själva stallmiljön. Foder i säck bör alltid förvaras i ett torrt utrymme inomhus. Det räcker inte alltid att förvaringen sker under tak. I ett utrymme med tät temperaturväxling kan fodret fuktskadas genom den kondens som uppstår. Ett skjul med plåttak kan t ex under dagtid värmas upp kraftigt av solljuset, medan det under nattens timmar inte skyddas för kyla. Risken för kondensbildning i fodret är därför mycket hög under vissa delar av året. Vidare bör säckarna aldrig förvaras så att de kommer i direktkontakt med ett betonggolv. I utrymmen med sådant golv bör man ställa säckarna på lastpallar eller annat ventilerande material.

Det utrymme som används för förvaring av hö skall vara torrt, väl ventilerat och mörkt. Liksom när det gäller kraftfoder, bör det vara skyddat för temperaturväxling som kan orsaka kondens. Det finns särskillda täckdukar för att täcka torrhö, alternativt är ett tips att förbruka småbalarna lager för lager för att då förbruka de balar som drar till sig fukt först. Inplastat grovfoder bör placeras på ett ställe där plasten inte kan förstöras eller där djur kan bryta sig igenom plasten. Liksom övrigt foder bör de placeras solskyddat.

0
Connecting
Please wait...
Skicka ett meddelande

Vi är tyvärr inte online just nu. Lämna ett meddelande.

Namn
* Email
* Beskriv ditt ärende
Logga in nu

Fyll i fälten nedan.

Namn
* Email
* Beskriv ditt ärende
Vi är online!
Feedback

Hjälp oss att bli bättre! Lämna gärna feedback.

Hur skulle du betygsätta vår support?