RESULTATRAPPORT - PILOTSTUDIE

Annie Larsson¹, Lotta Wallin², Leif Göransson³, Lars Franzén⁴ och Katrin Lindroth<sup>5

1</sup> Lantmännen KRAFFT, 205 03 Malmö, Sverige
²Leg. Veterinär, leg. Läkare, Emmaro Specialistcenter för Sporthästar, Södra Dösvägen 12, 291 75 Färlöv Emmaro
³ Senior konsult, Lantmännen Functional Foods AB, Gillastig 1359, 26876 Kågeröd, Sverige  
⁴ VD, Lantmännen Functional Foods AB, Box 30192, 10425 Stockholm, Sverige  
⁵ Institutionen för kliniska vetenskaper, djuromvårdnad, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7024, 750 07 Uppsala, Sverige.

2.1 BAKGRUND OCH SYFTE

2.1.1. Fri fekal vätska 
Fri fekal vätska (FFV) är ett tillstånd där hästar uppvisar två-fasindelad träck, med en fast fas likt vanliga träckbollar och en tunn vätskefas (Kienzle et al., 2016; Valle et al., 2013). Hästarnas välbefinnande och välfärd påverkas negativt då hästar med FFV visar ett obehag i samband med defekation (Kienzle et al., 2016) och att det finns en konstant kontaminering med fekal vätska runt anus och på insidan av bakbenen (figur 1). Skötseln av en häst med FFV är mycket omfattande då det är tidskrävande för hästägaren som behöver rengöra hästen kontinuerligt för att hästen inte ska utveckla problematik som hudskador och dermatit. I dagsläget finns ingen behandling mot FFV och det finns endast begränsad information tillgänglig gällande FFV i form av ett fåtal publikationer och fallrapporter vilket gör att den bakomliggande orsaken till FFV fortfarande är okänd. Förekomsten av fri fekal vätska har dokumenterats i Norden (Laustsen et al. 2021; Lindroth et al., 2020) och i flera andra länder i Europa (Ertelt & Gehlen, 2015; Kienzle et al., 2016; Schoster et al., 2020; Valle et al., 2013; Zehnder, 2009) vilket visar på en omfattande problematik.

^{Figur 1. Häst med fri fekal vätska (Foto: Cecilia Müller).} 

En teori gällande bakomliggande orsaker till FFV är att förekomsten av FFV och mer specifikt vätskefasen som avges tillsammans eller skilt från den fasta fasen skulle kunna bero på en ökad sekretion över mag-tarmväggen och/ eller osmotisk överbelastning av det luminala innehållet (Kienzle et al., 2016). Ökad produktion av flyktiga fettsyror (VFA) har rapporterats i avföring från hästar med kronisk diarré (Reed et al., 2004), vilket skulle kunna vara en möjlig orsak till överskott av fekalt vatten vid FFV. Då SCFA är involverat i både natrium- och vätskeupptag i tjocktarmen och då mjölksyra visat sig ha en betydande roll för hästens vätskeupptag (Bailey et al., 2002), är det av stort intresse att ta fram ett tillskott som påverkar hästens vätskebalans och vätskereglering.

2.1.2. Protein antisekretorisk faktor
Protein antisekretorisk faktor (Protein-AF) är ett kroppseget protein som reglerar vatten- och elektrolyttransport i kroppen. Vid diarré stimuleras kroppens produktion av Protein-AF för att normalisera vätskebalansen i tarmen och motverkar förekomsten av diarré. Forskning har visat att det är möjligt att ytterligare stimulera kroppens eget försvar och möjliggöra extra produktion av Protein-AF genom oralt intag av specialprocessat spannmål (SPC). Hönor som ges Protein AF-inducerande foder lagrar proteinet i äggulan som sedan kan torkas till ett pulver med ett högt innehåll av Protein-AF. För människa används det torkade äggpulvret för behandling av bl.a. akut diarré och Ménières sjukdom och säljs under varumärket Salovum (Zaman et al. 2014, Zaman et al. 2018, Hanner et al. 2010). Salovum ges för att uppnå snabb effekt som inträder så snart proteinets aktiva delar har tagits upp av tarmen. Salovum Equi skulle kunna vara ett tillskott som genom att påverka hästens vätskebalans och vätskereglering reducerar förekomsten av fri fekal vätska hos häst. 
Syftet med pilotstudien var därför att undersöka om tillskott av Salovum Equi kan resultera i en reducering av symptom med tvåfasindelad träck hos hästar med fri fekal vätska hos häst.

2.2 MATERIAL OCH METOD
 
2.2.1. Rekrytering av studiedeltagare
Utlysning av deltagare till studien utgjordes av annonsering för studien via KRAFFTs sociala medier (Facebook och Instagram). De hästägare som visat intresse av att medverka i pilotstudien med sin häst besvarade en webbaserad enkät med 65 frågor grupperade i fyra huvuddelar; 
(1) hästegenskaper (ålder, kön, ras, färg, hullpoäng, disciplin och träningsintensitet), (2) hästhållning (installning, hage, avmaskningsrutiner), (3) utfodring (typ och mängd av grovfoder, kraftfoder och fodertillskott) och (4) fri fekal vätska (förekomst av fri fekal vätska, längd och svårighetsgrad av FFV, resultat på förekomsten vid test av olika preparat/ tillskott) och förekomst av andra sjukdomar (typ av sjukdom, typ av och tid för behandling). I enkäten efterfrågades även deltagarna om de kunde tänka sig att medverka i uppföljande studier med Salovum Equi på häst. Enkäten skapades med hjälp av verktyget Netigate (Netigate, Stockholm) och var öppen från 230201 till 230317. Inklusionskriterierna var att hästarna skulle vara >3 år gamla och visa fri fekal vätska dagligen, inte ha någon känd mag-tarmsjukdom (t.ex. magsår, kolik) och inte har behandlats medicinskt under de senaste tre månaderna. Totalt var det 123 stycken hästägare som lämnat enkätsvar, varav 108 var fullständiga.

2.2.2. Studiepopulation 
Totalt hade 103 hästägare svarat att deras hästar uppvisade daglig problematik med fri fekal vätska. Antal hästar som valdes ut att vara med var 15 stycken då pilotstudiens design och upplägg inte rymde fler hästar. Studiepopulationen bestod av 14 stycken svenska varmblod (SWB) och ett lettiskt halvblod, (4-19 år) som alla uppfyllde inklusionskriterierna. Innan studiens start blev alla hästägare ombedda att skriva under ett hästägarmedgivande där de bekräftade sitt deltagande och vad de förväntades att genomföra under studieperioden. 

2.2.3. Genomförande 
När hästägarmedgivandet var ifyllt fick hästägarna hem ett varsitt kit med materiel som de skulle använda i studien. Kitet innehöll 4 x 60 g Salovum Equi, 60ml ingivarsprutor, behållare och sked att blanda med och en träckdagbok att fylla i innan, under och efter studieperioden. De första sju dagarna, innan behandling (PRE), registrerade hästägarna hästarnas träckpoäng med hjälp av en träckbedömningsmall (figur 2) och registrerade hästarnas rektala temperatur. Den rektala temperaturen registrerades för att kunna utesluta att hästarna hade feber under studieperioden. Under behandlingsperiodens (BEH) fyra dagar gav hästägarna hästarna Salovum Equi två gånger om dagen, en gång på morgonen och en gång på kvällen under en period på fyra dagar. Hästägarna blandade Salovum Equi med 30-35 ml ljummet vatten och sedan administrerade de lösningen. Registrering av hästarnas träckpoäng och hästarnas rektala temperatur genomfördes under behandlingsperioden. Efter behandlingsperioden, fortsatte registrering av träckpoäng och rektaltemperatur under ytterligare sju dagar (POST). Efter avslutad total studieperiod rapporterade hästägarna in all data. 

^{Figur 2. Träckbedömningsmall som använts av hästägare för att bedöma hästarnas träck under studieperioden.} 

2.2.4. Databearbetning och statistisk analys 
Undersökningsdata analyserades statistiskt med SAS (Statistical Analysis System Institute Inc., Cary, NC, USA) version 9.4 för Windows. För att undersöka om det fanns skillnader i medelträckpoäng mellan olika tidpunkterna före (PRE), under (BEH) och efter behandling (POST) genomfördes en enkel ANOVA följt av en Dunns posthoc-test för att se mellan vilka tidpunkter skillnaden finns. 

2.3 RESULTAT
Slutliga studiepopulationen bestod av nio hästar eftersom resterande hästar (n=5) fick uteslutas från studien då hästarna påvisade diarré (n=2), inte hade fullständig rapportering gällande förändring av träckpoäng (n=3). Förändring i träckpoäng under studieperioden (PRE, BEH, POST) redovisas för varje häst i figur 3a och 3b. Träckpoäng mellan 1-3, 6-7 innebar att det inte fanns någon förekomst av FFV, medan en träckpoäng 4-5 innebar att det fanns en förekomst av FFV. Resultatet från pilotstudien visade att Salovum Equi hade en effekt på förekomsten av FFV (p=0.039). Resultaten visade även att det fanns en reducering i träckpoängen, och en reducering av förekomsten av fri fekal vätska, från ett medelvärde på 4.3 till 3.8 (p=0.014) mellan innan (PRE) och under behandling (BEH). 

^{Figur 3. Redovisning av förändring i träckpoäng för de nio hästar som slutligen inkluderades i pilotstudien redovisat a) per individ över hela studieperioden; dag 1-7 (PRE), dag 8-11 (BEH) och dag 12-18 (POST)  b) översiktligt i ett diagram (b) och redovisat som medelvärde för varje individ inom varje period (PRE, BEH, POST).} 

2.4 SLUTSATS
Resultatet från pilotstudien indikerar att aktivt tillskott innehållande Protein-AF har en reducerande effekt på fri fekal vätska hos häst, men ytterligare studier behövs för att kunna utvärdera om det går att få en mer långvarig reducerande effekt och därmed bidra till en ökad djurvälfärd hos hästar med fri fekal vätska. 

REFERENSER
Ertelt, A. & Gehlen, H. 2015. Free fecal water in the horse-an unsolved problem. Pferdeheilkunde: 31(3): 261-268.

Gerstner, K. & Liesegang, A. 2018. Effect of a montmorillonite‐bentonite‐based product on faecal parameters of horses. Journal of animal physiology and animal nutrition: 102: 43-46 https://doi.org/10.1111/jpn.12888

Hanner P., Rask-Andersen H., Lange S. and Jennische E. 2010. Antisecretory factor-inducing therapy improves the clinical outcome in patients with Ménière's disease. Acta Otolaryngol.:130(2):223-7. https://doi.org/10.3109/00016480903022842

Kienzle, E., Zehnder, C., Pfister, K., Gerhards, H., Sauter-Louis, C. & Harris, P. 2016. Field study on risk factors for free fecal water in pleasure horses. Journal of Equine Veterinary Science: 44: 32-36. https://doi.org/10.1016/j.jevs.2016.04.0988

Laustsen, L., Edwards, J. E., Hermes, G. D., Lúthersson, N., van Doorn, D. A., Okrathok, S., Smidt, H. 2021. Free faecal water: Analysis of horse faecal microbiota and the impact of faecal microbial transplantation on symptom severity. Animals: 11(10): 2776. https://doi.org/10.3390/ani11102776

Lindroth, K. M., Johansen, A., Båverud, V., Dicksved, J., Lindberg, J. E., & Müller, C. E. 2020. Differential defecation of solid and liquid phases in horses—A descriptive survey. Animals: 10(1): 76. https://doi.org/10.3390/ani10010076

Schoster, A., Weese, J.S., Gerber, V. & Graubner, C. 2020. Dysbiosis is not present in horses with fecal water syndrome when compared to controls in spring and autumn. Journal of veterinary internal medicine: 34(4),: 1614-1621.

Valle, E., Gandini, M. & Bergero, D. 2013. Management of chronic diarrhoea in an adult horse. Journal of equine veterinary science: 33(2): 130-135. https://doi.org/10.1016/j.jevs.2012.05.061

Zaman S., Aamir K., Lange S., Jennische E., Silfverdal S-A. and Hanson L-Å. 2014. Antisecretory factor effectively and safely stops childhood diarrhoea: a placebo-controlled, randomised study. Acta Paediatr. :103(6):659-664. https://doi.org/10.1111/apa.12581
 
Zaman S., Aamir K., Hanson L-Å. and Lange S. 2018. High doses of Antisecretory Factor stop diarrhea fast without recurrence for six weeks post treatment.

Zehnder, C. 2009. Feldstudie zu Risikofaktoren für den Absatz von freiem Kotwasser beim Freizeitpferd (Doctoral dissertation, lmu).